Helt ärligt har jag inte funderat så mycket på det utan mest tänkt att "det är väl så jag är"... Dampig & rastlös... Sen har jag allt som oftast varit den personen i mina kretsar som kommit med en massa förslag på grejor som vi kan hittat på & även varit den som dragit igång detta... Lägg även till att jag oftast varit den som åkt hem till folk för att hänga & sällan tvärtom... Allt detta har gjort att jag fick ganska mycket "creed" för det... & "beröm" är väl något som varje Lejon slickar sig I'm munnen för att få i sig de sista smulorna av "må gott" ;) alltså hade jag en väldigt hög motivation till att fortsätta vara denna idéspruta & "sättigångare"
Visst har jag haft perioder då jag verkligen slappat & tagit igen mig... Men med handen på hjärtat så är det nog så att dessa perioder har liksom hittat mig & inte tvärtom... De har kommit utifrån att jag helt enkelt kraschat ihop & inte pallat mer... Då har en hel helg i sängen varit den enda medicinen... Jag lyssnade helt enkelt minst på vad min egna kropp & vad mitt "jag" behövde & mest på vad som lät roligt att göra härnäst...
Tills för ca 5 år sen så va dessa perioder av "egentid" förknippade med mycket mycket dåligt samvete för mig själv... Jag kände mig dålig & lat...
Som tur väl är lyckades jag jobba bort det hyfsat bra iaf... Tror det hängde ihop med att jag blir äldre & lite mindre beroende av vad "andra tänker om mig"...
En del i "dilemmat" har varit att jag ju har världens finaste vänner så det ploppar hela tiden upp en massa roliga saker som jag velat göra... & samtidigt som jag tidigare inte hade någon hemma som jag ville vara kvar hos... Så då va valet sjukt enkelt... Självklart kom lugn hemmatid på sista plats...
Nu är det en drös saker som har förändrats för mig... Först & främst att jag inte är själv längre... Jag har någon som jag lever med & håller på att skapa ett liv tillsammans med... Jag har ett jobb som sedan i höstas har varit extremt krävande & tufft... Jag har mina extra uppdrag som kontaktperson till "mina tjejer" som är ensamma & utsatta, detta tar jag på min fritid för att de är viktiga för mig men de kan emellanåt verkligen suga musten ur mig... Jag bor inte inne i city längre vilket gör att det inte är lika lätt att "poppa förbi" längre... & sen inte att förglömma så är jag inte 15 år gammal längre ;)
Dilemmat nu är att jag kan känns att jag emellanåt får dåligt samvete när jag nu väljer att sätta mig själv först & tackar nej till saker att göra... Riktigt löjligt egentligen eftersom jag vet att mina vänner absolut inte skulle klandra mig för att jag tog det lugnt & sen även för jag verkligen verkligen vet att de inte skulle vilja att jag gjorde något som jag inte helt ville... & sen är det ju inte så att folk går under om de inte får umgås med mig en kväll ;)
Men hur kommer det sig då att det är så svårt att släppa bilden av mig själv som den som alltid alltid sträcker upp handen högst & säger "jag är med, jag är på"... & istället se en person som faktiskt funderar efter en gång till för att se vad som känns bäst just idag, just nu...
Det tål att funderas på... & under tiden som jag funderar så ska jag ha denna fina lilla lapp framför min näthinna ❤
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar