Uppmärksamhetsstörning?!?!!??

Blir ju lite smått orolig för min uppmärksamhetsuppmärkning :)

Igår "upptäckte" jag ju Strindberg utanför Dramaten...

En annan upptäckt jag gjorde igår som jag inte heller tror mirakulöst har dykt upp över natten är ett stoppljus... yes, that's right... En rött, gult, grön pinne som styr trafiken... Igår va det liksom bara helt plötsligt där...

Vill inte ens fundera på om ickesynen av detta fenomen inneburit att det alltid varit grönt när jag kom & det är därför jag inte uppmärksammat det... Igår va det dock rött som djävulen själv så det gick inte att missa... Eller om det innebär att jag kört mot rött varje gång utan att märka det?!??

Men eftersom vi faktiskt inte vet & därmed har ett val (samt att detta är min blogg & därför är jag allvetande på den ;) & att det vore riktigt idiotiskt att erkänna brott (som inte ens kanske är ett brott begånget) så här i offentlighetens ljus) så bestämmer vi bara att det alltid varit grönt :)



Idag när jag tittade ut genom mitt fönster på morgonkvisten så inser jag att jag aldrig tidigare lagt märke till denna stora gigantiska byggnad & då känner jag att det nästan börjat gå lite överstyr... För den där är fasiken inte lätt att missa ;)

Frågan är om det finns någon behandling för fenomenet? Nån som vet?!?

Idag fick jag ett alldeles personligt tack (andra gången faktiskt) från Sthlm stad för att jag (som de själva uttrycker det eftersom jag alllldrig skulle använda så stora ord ;)) är på väg mot ett Sthlm i världsklass...



Användbara grejor i den däringa påsen...



Jag menar skulle min uppmärksamhetsstörning bli värre så jag inte ens vet vad jag gör eller var jag gör det så kan jag ju läsa på min egen rygg ;)

& behöver jag en påminnelse om "gängse regler" i cyklistens hårdnackade värld så har jag den enkelt till hands ;)



Idag är vad man skulle kunna klassa som en "BHD" - Bad Hair Day... Alltså fick det bli en mer inovativ frisyr idag...



Denna har väckt uppmärksamhet på Krim...



Rotelchefen la denna bild framför mig & sa att den påminde honom om mig... Gissa varför ;)

Har aldrig någonsin sett en större anledning att investera i det bästa som någonsin gjorts för hår...



Äger du ingen så gå inte, utan spring till närmsta affär & köp köp köp :)

Over and out från Pigg, Mimmi Pigg ;)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vad väger du??!?!

Jag har en liten affär precis där jag bor som ägs av världens sötaste invandrarman...

Jag cyklar förbi varje dag minst en gång & igår va jag inne för jag skulle hämta ett paket... Jag va mer svettig än vanligt eftersom jag dels är förkyld & dels för att det va en galen motvind hela vägen från Nacka...

Väl inne tar denna konversation plats:
Han: "Du cyklar alltid, varje dag... Hur långt blir det?" (men bruten svenska)

- Jag: "ca 1,5 mil om dan"

- Han: "en halv mil om dan???"

- Jag: "nej, 1,5"

- Han: "1,5 mil!!!! De e bra träning de men du, vad väger du?"

- Jag: "ehftryjbktdafkodgtjöuyrcvlp" (vet inte ens om jag fick fram något på svenska...sjukt oväntad fråga)

- Han: "Nej för du får inte bli för smal... Ni tjejer vill alltid vara för smala men det är inte bra"

:) sötnos

Det har börjat bli riktigt kallt nu på morgonen när jag cyklar... Hittade inte mina träningsvantar så jag har på morgonkvisten när jag kommit ner till Nybroplan fått värma mig på fina & varma Margareta Krook...



Har ni inte känt på henne så gör det :) varm & mysig...

Men när vi nu ändå avverkar statyer vid Dramaten... Är det någon som vet om Strindberg alltid stått utanför på trappen?!?!



Har aldrig sett innan & 2 funderingar dyker spontant upp i mitt huvud...
1: den känns för stor för att missa
2: det känns som om sannolikheten att någon skulle smugit dit i natt & satt dit den är minus hundra procent ;)

Men igår hittar jag, helt oväntat... eller kanske egentligen inte när det kommer till mig ;)... mina träningsvantar på det allra mest logiska stället... Bh-lådan... & tro mig, det är liksom inte en bh i varje färg i den lådan... Utan typ 100 i varje färg ;)



Iaf så slipper jag nu frysa... Fett mos de...

Dock har jag fortfarande ont i rumpegumpen efter min tortyrliknande sadel... Iaf de första sekunderna som jag sätter mig, efter det är det som om det försvinner... Kan ju va så att hela konkarongen domnar bort ;)



Igår va jag & hämtade en gratis biljett till Hamilton 2 på tisdag... Tack för det ST... Visste väl att det va bra att vara fackligt engagerad ;)



Helgen har varit fylld av massa kärlek i olika former...

På lördagen va det dax för 1-årskalas & jag fick äntligen leverera min allra första ever egengjorda kofta :)



På söndagen va det dax för sista ever derbyt mellan DIF-AIK på Råsunda... Lite smånostalgiskt faktiskt... & sjukt oväntat lugn match... Förutom diverse Bengaliska eldar från klackarna...



Puss på nosen ❤



- Posted using BlogPress from my iPhone

3-årspresent...

Är på väg hem från jobbet... Återigen sitter jag med en känsla av att jag har ett jobb som är väldigt speciellt & väldigt annorlunda...

Träffade idag en person i tjänsten som uttryckte sig så här om mitt jobb: "Det måste ju va sjukt svårt för dig när du känner igen någon på stan som du träffats i tjänsten... Hur löser du det egentligen?"

Mitt svar va att om jag bara känner igen varifrån jag känner igen personen ifrån så är det ingen fara, då går jag in i min yrkesroll med allt vad det innebär... Värre är det när jag inte kan placera personen, personen inte heller känner igen vart de träffar mig & vi kommer att börja prata om att vi känner igen varann... Tro mig, det har hänt... & jag insåg först av oss vart vi setts... & tro mig, det är en sak som bara händer vid ett tillfälle, eftersom man aldrig glömmer den blicken man får när det även går upp för den andre...

Men jag tänker idag stanna kvar en stund i just mitt jobb... För jag vill få en sak sagt... & det är att det finns ingen annanstans jag hellre vill va & tillbringa mina 40 arbetstimmar/vecka på än där jag är...

Jag lyckades vid 35-års ålder (alltså för 2 år sen) landa mitt absoluta drömjobb & har sen fått förmånen att använda hela min personlighet till att tillsammans med massa fina kollegor på olika håll forma fram ett Barncentrum som jag är oerhört stolt över att vara samordnare för...

Nog pratat om jobb :) Nu sitter jag ju nämligen på tuben på väg att återigen få återgå till en efterlängtad rutin av barnvakt & finaste sessanmys ❤❤❤

& idag är en stor dag... Ett stycke 3-års present skall nämligen levereras ❤

Framsida...


& baksida...



Lite kul är det att mamma gjorde en likadan klänning till mig från exakt detta mönster när jag va lika gammal...

Den har legat & bränt i mitt minne ända sedan den blev klar i somras... Sessan älskar ju lila så det är klart att Sessan ska ha en lila klänning ❤



- Posted using BlogPress from my iPhone

Fy tusan va jobbigt det va idag...

...att cykla hem... Har liksom varit så galet peppad dessa dagar angående cyklingen så inte helt oväntat egentligen... Det blåste & tog emot nästan hela vägen & bättre blev det inte av att jag idag (Pappa... Om du läser detta så sluta genast... Jag kommer inte sluta cykla oavsett vad du säger ;)) va sjukt... & då menar jag sjuuukt nära att krocka.

Jag kom vid ett trafikljuse & precis när jag kör ut kommer en taxi & svänger höger in & korsar min väg... Alltså hade jag företräde...

Låt mig säga så här... Jag har bli riktigt jäkla rödd... men mest rädd blev jag av åsynen av den skräckslagna blick som tjejen, på cykel som jag mötte, hade när hon såg hela händelseförloppet... Taxichaffisen verka inte ens märka att han va en hårsmån ifrån att få en cykel rakt in i sidan... Det tog alla krafter jag hade att inte sparka allt jag palla i bildörren...

Ett dilemma som jag upptäckt är att min nya ringklocka låter hur töntig som helst :) den är inge avskräckande alls utan låter typ "plinge pling" istället för "riiiiiiing riiiiiiiiing"... I-landsproblem jag vet ;) men jag har ju inga andra :) tack & lov...

Ja ja :) jag fick iaf beröm av chefen idag för att (& jag citerar) "det är en fröjd att komma hit på morgonen & komma in i köket när det är du som har kaffevecka" :) de du mamma... det trodde du inte om din dotra ;)

Dagen börja grymt härligt iaf... Va lite tidig till båten så det fick bli en kaffe på kajen :)



Måste ju ge ett tips på bästa ever hamburgerstället... Flippin burger på Kungsholms strand... Sååå galet god mat & shakes... Härlig inredning... Skönt stuk & snygg ägare ;)



Nöjd med att jag lyckas få kvällen jämnaste nota oxå :)



På tal om snygghet... Inser att det finns riktigt många söta killar som cyklar... & jag tänker att rockar man cykelhjälm & svett då måste man ju vara hur snygg som helst i ordinarie tillstånd ;) problemet är ju bara hur man ska få kontakt... Fundera på att skriva på ryggen: "Ring mig: 070-xxxxxxx" men i ser ju snabbt att det finns en viss felmarginal som man får räkna med där... Alla kan ju ringa & jag vill ju ärligt talat inte att alla ska ringa :) ha ja... kommer ni på en lösning... Ring mig ;)

Idag har matchningen tagit sig till en ny nivå ;)



Det roliga är att när jag såg klämman i affären så tänkte jag "vilket ful färg" ungefär 3 sekunder senare insåg jag att jag hade en klänning i samma färg & då fick den liksom flytta hem till mig ;) så jag har inte (vilket somliga tror) köpt klänning efter klämma ;)



& planeringen inför Barca har inletts... Alla tips mottages villigt :)

Kärlek


- Posted using BlogPress from my iPhone

I bike my life ❤

Asså... Det är så sjukt jäkla bra att man kan åka med sjövägen på sitt SL-kort :) I löve it!!!

Sådärja... Då har första både dit & hemfärden med cykel till jobbet genomförts... & omdömet & slutsatsen är att jag börjar digga den här sidan stan ;)

Jag menar what's not to love ❤ Man börjar dagen med denna vy... I väntan på min lilla båt som här är på väg in för sin pick-up...



Det enda som skulle kunna slå det är bruden vars pojkvän kom i egen båt & släppte av henne inne vid kajen... Sjukt romantiska ❤ Fast egentligen inte för mig eftersom jag blir så infernaliskt sjösjuk... Note to self: gå till Apoteket & inskaffa ett åkasjukarmband... Ja, jag VET!!! Jag är klen ;) men de e int mö di fine tål ;)

Men jag har fått min första pendlingskompis, fick det igår i Bergbanan, that's right... jag åker en Bergbana oxå ;) & idag va det en kille som känner igen mig & höll dörren till bergbanan så jag skulle hinna med :) jag tackar ;)

Inser ju snabbt att min tävlingsinstinkt kommer tillbaka krypande... Fantastisk skön känsla när jag i uppförsbacke cykla förbi "Mr Shit va jag kämpar med att se cool & väldigt vältränad ut" & jag hör hans... "Nämen, va faaan!!!" Ännu roligare blev det vid nästa rödljus då han körde om mig & bara fortsatte köra, mot rött ;)

På tal om rödljus så finns det ju ett & annat här i storstaden... Men jag lovar, jag kommer snart ha kläm på dem... Var jag ska ligga på för att hinna innan det slår om & vart jag ska sakta ner för att inte behöva sätta ner foten ;)

Jag insåg även snabbt att jag behövde en ny ringklocka... Har tappat den förra... Är egentligen emot ringklockor, tycker de låter så otrevligt med ett: "Riiiing riiiiiing"...

Dock är det ju så att man inte kan cykla i Sthlm utan ringklocka... Det finns ju folk heeela tiden ööööverallt som man behöver påkalla uppmärksamheten på... & helt ärligt så låter inte heller ett: "Ur vägen!!!!" heller särskilt trevligt ;)



Sagt & gjort... Jag beger mig till cykelbutiken & låt mig säga... Jag GILLAR cykelbutiker som denna...

Ser ni ser ni??!? En hel väg med massa grejor... Det behövs liksom skyltar till allt... Jag menar, har man en väggskylt till ringklockorna, ja... då har man så att säga ett utbud :) sen att det en väldigt söt kille i kassan, ja... det är bara guldkant på vardagen de ;)



Hemfärden va lite längre än jag trodde... Trodde 1,2... Men jag är iaf riktigt nöjd med tiden med tanke på att jag inte cyklat alls på ca 1 år... Svettigt värre va det med så jag säger bara: "Beach 2000någongång, here I come" ;)


Måste kräka över en grej... Det är fasiken inte okej att ha den här avsändaren när man skickar brev till folk... Man håller ju på att skita i brallan ordentligt... Ogilla!!!


Men jag vill sluta med att så klart uppmärksamma att vi snart får hälsa "våra" (för det känns faktiskt så efter att ha följt deras öde så länge) Johan & Martin välkomna hem... Mitt hjärta svämmar över av glädje för er & era familjer...

❤❤❤


- Posted using BlogPress from my iPhone

Det berömda magplasket :)

Min filosofi (en av dem iaf) här i livet är... Om inte jag kan skratta åt mig själv, vem ska då göra det ;)

Så här kommer nu i offentlighetens obarmhärtiga ljus... Det berömda magplasket... Tadaaa...



Men lite imponerande är det dock att min ryggtavla är faktiskt högre än mina ben :) alltså måste detta vara tidernas läääängsta & högtflygande dyk ;)

För er som missar det (& för att försöka rädda någon form av heder ;)) så är storyn så här... Vid avstamp insåg jag: "Shit!!! Jag har ingen som helst susning om hur djupt här är... Bäst att försöka räta upp ryggen" Jag menar, jag tar ju ett magplask vilken dag i veckan hellre än en bruten nacke :)

Alltså lyckas jag jäkligt bra med min tanke ;) sen att plumset som är i vattnet är min kollega som heeeelt orädd verkligen dök, ja... det tar vi inge extra för ;)

;)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Första "nygamla" cykelturen till jobbet...

Idag är första cykelturen till jobbet sen jag flytta till andra sidan staden...

Eftersom jag känner mig själv & vet att jag inte är den piggaste mörten i poolen innan kl 09...10...11...12 ;) så insåg jag att om jag överhuvudtaget ska komma till jobbet denna väg så måste jag veta EXAKT var båten lägger till annars skulle jag yra omkring som en nackad höna ;)

Så i fredags efter jobbet tog jag båten från jobbet hem & vet nu vart "Mysingen" som ena båten heter lägger till... Men tro då inte det va den båten som skulle åka nu på morgonkvisten... nej nej... Det fattar väl alla att det skulle vara "Ballerina" ;)

Men som tur väl var stod det några andra pendlingspolare (eller iaf blivande sådana ;)) vid samma plats som "Mysingen" la till... Så efter att ha gjort den obligatoriska "igenkännings-nicken" (ni vet den som busschaffisar & lastbilschaffisar gör... ja, nu va det ju ingen av mina med-pendlade som nickade tillbaka till mig... Inte än, men jag ska nog vinna över de på min sida ;) (en mental reflektion här mitt i en parentes i en parentes ;) så ibland är det som om jag har Tourettes syndrom, både i tal & i skrift ;)))

Iaf, åter till båttilläggningen :) de började gå till en annan hamnplats & jag följde efter... Konstigt att det inte hänt mig massa saker när jag va liten med tanke på hur lätt jag tar rygg på folk ;)

Iaf... Nu sitter jag här i tryggt förvar på min (el ja, min & min) lilla båt :)



Sjukt avslappnande att få börja dagen på detta sätt... En cykeltur genom vackra Sthlm, en båttur med en kanna Java & utsikt to die for...

Sen att de har komplett service här, tja det känns ju bara som ett plus ;)



Ett annat plus är att det kan ev hända att jag blir smal på kuppen... Inte bara för att jag kommer cykla sammanlagt 1,5 mil om dagen utan för att jag hade så smått förträngt hur lätt jag blir sjösjuk :( men det börjar komma tillbaka till mig på ett påträngande sätt ;)

Fridens :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

För kräsen...

Jag får ofta höra att jag är för kräsen när det gäller de killar som jag dejtat...

Frågan: "Vad vill du ha egentligen?" & kommentaren "Lina, man kan faktiskt inte få allt, du borde sänka dina krav!!!" har jag hört mer än en gång...

Fast jag håller inte med... att två anledningar...

1: jag vill inte att någon ska välja mig för att de har sänkt sina preferenser...

2: jag förstår inte varför jag ska ha lägre preferensmedvetenhet när jag "väljer" mannen som jag ska vilja gå & lägga mig bredvid varje natt i resten av mitt liv, än vad jag har när jag söker ett jobb...

Jag har hyfsat lätt att bli betuttad, jag är det i nästan varje kille jag går på dejt med... iaf innan jag träffat honom...

Nu är det säkert någon som sitter & skakar på huvudet & tänker att det kan man inte vara innan man träffat något...

Till er säger jag att det stämmer säkert när det kommer till er... men inte när det kommer till mig... jag tror jag är så öppen för mina känslor att jag blir betuttad i lite allt möjligt... sen att steget till att bli kär är lååångt, det är ju det som sätter krokben för mig ibland...

För mig betyder utseendet absolut en hel del i "valet"... Attraktion är ju det som skiljer ett kärlekspar från vänskapsband... Den där känslan som får en att nästan tappa andan när man står bredvid, som gör att man inte kan tänka på något annat än hans läppar & när hans arm snuddar vid min så är det nästan så det bränns... Men trots det är utseendet bara en del i det hela...

Ta mig inte fel... Jag är direkt skeptisk till personer som nätdejtar & inte har några bilder på sin sida... För mig infaller då någon av följande tankar (eller i vissa fall alla 3):

1: han är gift/har förhållande & vill därmed inte ha en bild...

2: han är inte så nöjd med sitt utseende...

3: raggar han på krogen med en papperspåse på huvudet oxå eller???

Jag tänker att jag bli hellre "dissad" av en kille på andra sidan en dataskärm (vilket jag aldrig får veta) kontra att ha bilder på min profil som inte riktigt visar hur jag ser ut... Jag menar, det kommer ju alltid tillslut bli så att man ses &då är det ju svårt att upprätthålla en "fejkad image"

Jag till exempel är ju en brud som har en hel del junk in my trunk så att säga...



Ergo behöver jag en kille som gillar det eller iaf inte ogillar det... alltså väljer jag vid första dejten att visa upp detta så att jag vet att han vet... Detta eftersom jag vill ha en kille som vill ha hela mig, inte valda delar...

Förutom utseendet så kommer den del som för mig är allra viktigast... Det som är det där berömda "Det:et"...

Personligheten, humor & självsäkerhet... Jag vill ha en kille som får mig att skratta, som kan kommunicera & som får mig till att vilja vara tyst för att höra vad han ska säga härnäst :)

Vad är det då jag konkret faller för... Oerhört svårt att beskriva, jag vet ju inte ens riktigt själv, mer än att jag bara vet det när det finns framför mina ögon... Några exempel på killar som fått mig att tappa fotfästet (& där jag själv blivit helt förvånad över min reaktion) har gjort följande:

1: slängt in historiska händelser eller litteratur referenser på ett fullständigt naturligt sätt i vår långvariga mailkonversation...

2: kommit fram till mig på krogen & bara sagt "Twitch, Lil'C & Mia Michaels" i mitt öra... (för er som inte är So you think you can dance nördar så är detta en dansare & två koreografer i det programmet)

3: haffat mig i garderoben på väg in på krogen & sagt meningen: "Dig ska jag hångla med ikväll"

4: sagt: "Berätta för mig" varje gång jag började en mening med: "vet du?"

5: sagt: "Vill du göra en Bucket list med mig?"

Vad jag försöker säga är att när hela det kosmiska systemet är med en, då spelar detaljerna inte så stor roll... Då bara vet man när man har det framför sig... :)

Så... Mer kärlek åt folket ❤❤❤


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kontaktannonsen...

Alltså nu när jag inte hade fler kanaler än 1, 2 & 4 under en period så inser jag ju vilken bonanza av magiska kvalitéprogram jag missat... Tur för mig då att det ibland går maraton-repriser på helgerna ;)

Denna lördag har oväntat blivit tillägnad nya dejtingprogrammet "Kontaktannonsen"... En fantastisk idé med underbara karaktärer ;)

Först ut är en brud som har en lista på 90 punkter som hennes framtida man måste uppfylla... Ska erkänna att min första tanke när jag hörde det va typ: "Ehh, kanske därför hon är singel!?!?"

Dock måste jag erkänna att bruden har lite humor... En av punkterna lät så här: "Han ska inte ha en kåtdröm om en trekant med mig & en annan tjej"... En önskan som man ju kan förstå...

Dock fick hon mig att skratta till när förklaringen till varför detta va ett krav följde... Nämligen: "För ska det vara en trekant så ska det va mellan mig, honom & en annan kille... Inte nån jäkla annan brud här inte" :)

Men sedärja... Det finns ju även en brud från min hemstad som är med i programmet :) alltid lika spännande..

Sen hittar vi killen som säljer massa hälsopiller & som ska i tv ta den dagliga dosen av 9 piller på ett bräde... Han sveper in de i munnen men inser sen att han inte har något vatten eftersom det är avstängt... Han bestämmer sig då för att försöka svälja utan vatten... detta resulterar i att han mer än en gång klöks (för er utanför Skåne så betyder det att man håller på att kräksas) i tv... Fräscht!!! ;)

Sen har vi donnan vars idol är Pamela Anderson... Det säger typ allt om hur hennes look... Här är några av hennes skönaste kommentar: "Det mest spännande i mitt kök är mitt läppstift..." "Min drömman är 50 Cent..." "För mig är det en självklarhet att mannen betalar på dejten..." Just det, glömde ju berätta att hon även har en strippstång i vardagsrummet/sovrummet ;)

Eller tjejen som nästintill krampaktigt håller om en stor (& när jag säger stor så menar jag STOOOR) nalle under hela sin del av programmet... Känns spontant sådär upphetsande :) Ännu mindre när hon beskriver sig själv så här: "Jag kan vara kontrollerande, men jag vill ju inte att han ska ha roligt utan mig"... Tja, den talar för sig själv känner jag ;)

& ja... jag kan ironisera om dejtingvärlden eftersom jag själv ironiserar om min del av denna mumsiga tårta ;)

Tjollahopp...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Dejting eller don't-ing ;)

Dejtingvärlden bjuder på många... hm, hur ska jag uttrycka mig... många nya erfarenheter, nya funderingar men framförallt en hel del skratt :)

Va idag & fikade med finaste S... Hon sa till mig följande:
S: "Lina, du måste prova denna sidan Badoo"
Lina: "Okidoki"

Sagt & gjort... Jag knata hem, ladda ner appen & ladda upp lite bilder... Det va snart 2,5 timme sen... Jag har redan fått dessa mumsbitar till meddelande... Kom nu ihåg att detta är de allra första någonsin meddelandena...



Vilket resulterade i detta sms till fröken S...

"Darlingen!!! Jag vill verkligen tacka dig för att du introducerade mig för denna sida... Det kändes ju som att jag är lite låg på just "ensamma stackars killar" kontot 😏 underbart att få lite kvalitéstid med dig idag... Hälsa finaste mamma ❤"

Lite senare dyker detta meddelande upp:



Vilket resulterade i detta sms till fröken S...

"Alltså, det här är ju en källa till hur många skratt som helst... HUR tänker man när man tar med en sjukt skeptisk/nonschig/fisluktande smiley på första meddelandet..."

Ja ja... Det känns snabbt som att "Badoo" visar sig snarare vara en "Bidé" ;)

Det är inte annat än att man ibland överväger att göra som Dory i "Hitta Nemo" när hon hittade en manet som hon vill ha som sin baby...

Hon säger: "I shall call him Squishy and he shall be mine and he shall be my Squishy. Come on, Squishy. Come on, little Squishy."

Jag kanske göra samma fast med en kille ;)

Idag fick jag ett detta meddelande på Facebook av en kollega som jag hängde med för första gången på riktigt under hockeytipsgrillkvällen... Innan dess har det mest varit "hej hej" i korridoren... Jag måste säga att jag blev väldigt glad på ett nästan lite barnsligt sätt... & i ärlighetens namn kanske lite lättad att allt mitt "hålla låda" gick hem ;)
Meddelandet lyder:

"Tack för en mycket rolig kväll! Du kan mycket väl vara en av de galnaste människor jag träffat! :O)
Trevlig helg"

:) jag menar... någon måste ju vara den galnaste... varför inte jag ;) Dock infann sig en viss känsla av att ha blivit liiite träffad när jag dagen efter löste rubriken i Metro ;)



Idag åkte jag mitt nya kollektivtransporteringsmedel för flesta gången... Första hållplatsen känns ju helt ok ;)


Hejdå jobbet, ses på månda...



Skulle inte må dåligt av att behöva tillbringa ålderdomen på Danvikshemmet... Kanske är dax att ställa sig i kö ;)



Hej min vackra hemstad ❤



Andra hållplatsen känns sådär ;)



Barca om 2 veckor känns faktiskt heeeelt ok ;)



Imorgon ska jag tvätta för första gången sen jag flytta till nya placetp den 14/7... Japp, det innebär mina kära att jag inte tvättat på typ 56 dagar... & jag har fortfarande underkläder kvar att använda ;) det borde säga något om mitt klädförråd... I ärlighetens namn säger det sjukt mkt om "snygghets-graden" på de trosor som fortfarande är rena ;)

Fridens...




- Posted using BlogPress from my iPhone

Hockeytipsgrillkväll...

Fick för snart 1 år sen frågan om att vara med på hockeytipset på jobbet (typ den största äran på en Krim-avdelning)...

Detta innebär bland annat att man skulle tippa (eller rösta som jag råkat säga mer än en gång) på vilket lag som skulle bli serievinnare...

Jag sa Frösunda :) ja, som någon där ute kanske förstår så menade jag ju så klart Frölunda... Har även råkar säga att HIV vinner istället för HV-71...

En gång fick jag frågan hur jag tänker när jag tippa (för i början gick det riktigt bra) & jag svara att jag valde laget med sötast uniform ;) inte sant men jäkla va jag nöjt av gubbarnas frustrerade leende ;)

I alla fall så ingår det en obligatorisk grillkväll på sommaren efter serien är slut... & denna va förlagd till igår kväll...

Vi hade sjuk tur med vädret...



Dock måste jag väl erkänna att så här sittandes på tuben på väg till jobbet så är det denna statusuppdatering som känns mest närvarande & som för varje meter jag kommer närmare jobbet blir mer påtaglig ;)



Trodde faktiskt, med tanke min ingång i detta gäng, att jag redan hade gjort bort mig eller gjort mig "ett namn" så mkt det bara gick... Tror dock jag hade fel i denna iakttagelse...

Fröken va lite slirig där efter ett tag & jag minns att jag snacka utav bara tusan (inget ovanligt för mig direkt)... Jag minns att folk skratta så de grät & trilla av bänken (inget jag brukar må dåligt av)... Jag minns dock inte riktigt vad jag snackat om... o det känns som att aldrig tidigare har tankarna: "förnekelsen är din bästa vän" & "det du inte minns har aldrig hänt"... varit mer mitt i prick...

Vi har i denna lilla liga egna hockey-klingande smeknamn... Alla med en touch av Ruski... Mitt tidigare namn var "Socova"... Ett meddelande på Facebook så här på morgonkvisten låter mig minnas att jag inte längre går under det namnet... minns att det till & med va jag själv som döpte om mig... Väljer dock att inte avslöja mitt nya "nick" här i offentlighetens ljus ;)

Heja Frösunda!!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Helmer i mitt ❤

Minns ni Helmer? "Min" hemlösa man som jag adoptera & döpte till just det... Helmer... Detta av anledningen att han pratar inte svenska, jag vet ärligt talar inte vilket språk det är han talar men det är oväsentligt...

Han vann ju mitt hjärta med sitt stora tandlösa leende när han varje morgon vinkade mig välkommen när jag var mer död än levande på väg in till mitt morgonkaffe på Donken...

Om ni minns så slutade ju vår relation lite snöpligt... Jag må ju vara den enda människan i världen som lyckats med konststycket att "välgörenheta-ihjäl" en relation... Han sluta ju helt enkelt vilja ta emot min utsträckta hand i form av en varm kopp kaffe & en macka...

Så här i efterhand kan jag ju se vissa tecken på att han försökte dra gränser för vår relation... Han sov (eller det kan ju varit så att han "sov") ibland när jag kom in... Men sådana små problem stoppar ju sällan fröken Fixare-Olsson... nej nej, en penna & en servett & texten: "Good morning :) /Lina" som lades under mackan på sovbordet fixade ju lätt till detta...

Ja, eller nu va det ju så att det funka galant för mig... Oklart vad Helmer ansåg om detta :) Troligtvis att han ansåg att hans försök till ett "tack, men nej tack" gick rakt förbi mig utan att jag fatta ;)

Men Helmer... Vi hade ju trots allt 1,5 år tillsammans :) & vi fick ju Kennedy på köpet kan man säga... Kanske jag snäppet lite mer än du ;)

I alla fall så såg jag idag igen Helmer & jag blev ju såååå glad över följande:
1: han lever & ser ut att mår bra
2: han mumsade på en macka ❤
3: han har inte flytt Sthlm för att komma ifrån denna desperata kvinna som alltid kommer med en kopp kaffe & macka ;)

För er som inte är vän med mig på Facebook så kommer här en sammandragning av mina statusuppdateringar om denna historia :)

När jag bodde på söder så åkte jag inom McDonalds & köpte en morgonkaffe varje vardag innan jobbet... Efter ett tag, för cirka 2 år sen, la jag märke till att det alltid, precis när man kom in, satt en gammal, gammal man, som med största sannolikhet är hemlös...

Jag fick ögonkontakt med honom & började le & göra en godmorgon-nick varje morgon & varje gång sken han upp som en sol, vinkade & log sitt allra mest tandlösa leende :)

Eftersom jag lever efter devisen att vi skapar det samhälle vi vill leva i så bestämde jag mig för att gå från tanke till handling... Sagt & gjort under de nästan 1,5 åren köpte jag varje morgon numera 2 koppar morgonkaffe & 1 macka till Helmer... Han blir grymt glad... I början iaf...

Efter ca 1 år försvann han & va borta ett tag... Säkert 5 månader... Så pass att jag hann fundera mycket på vad som hänt med honom...

Men sen en morgon satt han bara där igen med sitt stora leende :) & jag blev på riktigt väldigt glad & vår relation började igen...

Det är här Kennedy stiger in i bilder... ett visst oväntat "orosmoment" som kom in från hörnet ;)

En morgon efter mitt vanliga kaffe/mack-stopp hos Helmer så haffade Kennedy (som för övrigt jobbar på Donken) mig i dörren & frågar på knagglig engelska hur det kommer sig att jag alltid är så snäll mot Helmer...

Iaf, vi chitchattar en stund & sen gick jag... Ca 2 minuter senare när jag är ute på gatan hör jag någon som ropar bakom mig... Jag vänder mig om & ser en springande Kennedy som kommer efter mig viftandes med en lapp med hans telefonnummer, han vill att vi ska bli kompisar... Direkt oklart om han oxå önskade en morgon macka/kaffe ;) Men klart är iaf att han ville träffa mig...

Dilemma!!! Eftersom jag va direkt ointresserad av att träffa honom (annars hade ju detta varit ett sjukt coolt sätt att ta kontakt... har faktiskt själv gjort på liknande sätt i min ungdom ;))

Iaf... Diskuterade detta friskt med vänner & kollegor eftersom det fanns en hög insats här på spel... Mitt morgonkaffe!!! Alltså ville jag helst inte sluta uppsöka Donken på morgonen...

Till slut kom en vän på att om han tog kontakt med mig igen kunde jag ju alltid säga att jag hade en sjukt svartsjuk pojkvän... Briljant tänkte jag :) det hajjar ju alla!!!

Trodde jag ja... Jag drog denna nödlögn för Mr K men jag tror fasiken bara det väckte någon form av tävlingsinstinkt... För innan jag visste ordet av var jag både utbjuden på middag, lunch & en veckas semester på Gotland... & för att vara tydlig så hände inte allt detta vid samma tillfälle, utan vid 3 olika tillfällen under säkert en period på 6 månader...

Jag bara typ: "WTF"... I ren panik (är ju inte alltid den skarpaste kniven i lådan ;) men det är ett helt annat inlägg en annan dag) så försökte jag komma undan (& på engelska oxå & INNAN morgonkaffet) så jag ljug friskt!!! Något jag verkligen egentligen inte tror på... men helt ärligt kände jag att han inte lyssnade på mig... & ibland är det bara nog...

Av någon anledning så valde min hjärna den mest svåruttalade lögnen... Nämligen:
Jag: "Sorry, I'm busy, I'm working"
Mr K: "The whole weekend?"
Jag: "Yes"
Mr K: "But you have to eat lunch sometimes"
Jag: "I'm working in the Archipelago"

Prova & säga det en fredagsmorgonen innan morgonkaffet ;)

Iaf... Någon gång mellan att Mr K bjud mig till Gotland & lögnen om Skärgårdsjobbet från min sida så hände något oroväckande med min & Helmers relation...

Jag tror på riktigt att jag till slut förnärmade honom med min omtanke... Sjukt hemsk tanke faktiskt nu när jag återupplever den igen... Men jag tror han kände att det blev jobbigt så han slutade sitta där på morgonen... Sista gången jag träffade honom så såg han faktiskt direkt obekväm ut :(

Men nu är jag iaf glad igen över att se att Helmer lever & verkar må bra :) det är ju trots allt det viktigaste i kråksången... & jag lovar nu här dyrt & heligt att låta Helmer vara ifred ;) Jag får helt enkelt hitta nya ställen att ösa mitt behov av att hjälpa till i :)

Jag hade egentligen tänkt ut ett helt annat morgonbloggsinlägg om mina morgonkvistsovvanor men det försvann i samma sekund som jag såg Helmer :) får bli morgondagens inlägg ;)

Fridens...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ute & cyklar...

...ett uttryck som man ofta använder för att beskriva att man är lite fel i sina tankar/åsikter... När det gäller mig på senaste tiden så skall tydligen uttrycket tolkas lite med bokstavligt...

Va igår igen hemma hos finaste vännerna norr om staden på en vanligt "hämta-lite-energi-&-kärlek" måndagshäng... 3 gånger har jag cyklat dit sedan jag flytta till nya lyan... & när jag tänker på det så har det faktiskt varit 3 olika cykelvägen både dit & hem...

Dit verkar inte vara något problem, hem verkar dock funka mindre smidigt för fröken Olsson (som jag för övrigt tvingade folk hemma på gatan i Åhus att kalla mig när jag va liten... Lite lillgammalt, eller kaxigt eller krävande kan man ju anse... Dock mkt bättre än de jag faktiskt tvingade min familj att kalla mig... Nämligen "Stjärna" :) jodå... Fröken Olsson va inte som alla andra redan då ;) Men det får bli en berättelse en annan gång).

Iaf så har jag uppenbara problem att helt acklimatisera mig till mina nya hoods... Igår skulle jag bara hojja inom affären när jag skulle hem... Trodde jag visste exakt vart jag va men det visade sig att jag var en rondell off... & i Sthlm kan det innebära att man kommer huuuur fel som helst :)

Ja ja... Lite extra motion har ingen dött av (förutom de som trillar av pinn som flugor på alla långlopp som springs... Något som jag iofs inte behöver oroa mig för ska hända mig... eftersom jag har sprungit de enda två lopp som någonsin kommet att springas av mig i mitt liv... Rosa panternloppet (1984 tror jag) 500 meter & Vårruset (2010) där mantrat hela loppet va: "spring för fan hela tiden, annars får du göra om detta nästa år").

Väl framme i butiken som nu är min nya lokala ICA... (känns för övrigt inte lika vänligt som mitt förra så här kommer det nog dröja ett tag innan jag blir bekväm nog med att besöka etablissemanget i pyjamas & gummistövlar ;))... Så hittar jag detta underverk... En fräsch salladsbar...



Jag är en stooor fan av allting som underlättar mitt liv & då jag har en hel del ganska stora lata sidor (gällande värsta I-landsproblemen, jag vet... men fasiken, ibland är det skönt att bara stanna upp & hajja att när dessa problem är de problem som finns på min horisont... Ja, då är fasiken livet ganska fucking great ;))

Några av mina lata sidor är att jag kan finna det ofantligt trist att till exempel behöva tärna en avokado, skala kräftor, tärna fetaost, skiva lök eller dela en melon.. med mera med mera...

I denna fantastiska salladsbar här redan någon annan gjort ALLT det som jag tycker är trist :) tack för det ICA ;) jag kommer att leva av & vid denna salladsbar...

Min helg va fantastiskt avslappnad & skön... Jag gick knappt inte ens ur sängen utan tog bara dagen precis som den kom :) magiskt underbart vidunderligt vad jag behövde det... & idag (för några år sen funka inte det för mig men nemesis ålder kommer även förstånd ;)) kan jag göra detta då & då utan att få dåligt samvete & utan att känna mig "dålig"... Faktiskt en av de bästa gåvorna jag gett mig själv någonsin... Gåvan att bara vara Lina & vara tillfreds med att det räcker :)

Insåg i söndagskväll att jag varit så avslappnad att jag missat 2 jubileum i mitt liv... Skrev ju sååå klart en statusuppdatering på FB om det ;)



Jag har fått många "likes" & en hel del från skåningar som fortfarande bor i skåne... Alltså en person som vore mindre säker hade ju kunnat tolka det som de var glada för att jag inte längre bodde i Skåne... ;) naj... inte jag :) jag vet ju att jag bara har en massa människor i mitt liv som är såå glada för min skull ❤

Dagens I-landsproblem är när bussen är sen & man måste sitta & vänta med denna utsikt ;)



För övrigt vill jag bara meddela att det är jag & bröderna Herrey som går i gyllene skor... En sjuk exklusiv klubb ;)

Dagens Lina-tips... När man ska värma soppa i micro & speciellt om man av någon anledning skall inmundiga den på kontoret & inte vill bränna sig eller spilla så kan detta vara räddningen :)



Vassegoda... Jag tar inge extra för det där ;)

Förresten, jag har nu en ny (tja, eller nygammal med en ny tändning) kvinnoröstkärlek som håller stadigt på att putta ut Melissa... Robyn you rock!!!



Bland så många andra kvalitéer du har så är din musik sjukt "gång-vänlig" man kan liksom enkelt biddeboppa under tiden som man går i takt till dig :) bara ett av vardagens små underverk :)

❤❤❤


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mister du en står det hundra åter, kysser du en står det tusen & gråter...

...det sa alltid min mamma när jag va liten & hade hjärtesorg... en normal unge hade kanske varit nöjd med det & funnit någon form av tröst...

Inte jag dock... Jag börja genast grubbla på varför det bara va 100 som stod åter? & vad skulle hända egentligen om jag inte gilla någon av de 100? Det fanns ju faktiskt ingenstans i den texten där det garanterades att jag hade fått handplocka dessa 100... & tänk tanken... man kommer till 99 & är sådär nöjd... Knappt ingen press på Mr 100 ;)

Det va då som förhandladet med kärlekens gudar (ville inte riskera att missa någon så jag tog alla 3 på en gång) började & det lät typ... "Hördenini... Afrodite, Eros & Amor... vad ska man behövs göra för att få 100 nya?!?"... Dock uteblev svaret alltid... Kan vara så att kärlekens mästare inte vill bli kallade för just "Hördenini" ;)

Iaf så inser jag ju att mamsen va lite före sin tid... hon visste bara inte om det då... men hon pratade egentligen om nätdejting, för där är det precis sådär :) på gott & ont ska tilläggas... men det finns alltid någon ny, lite bättre, lite mer spännande & lite snyggare bara ett klick bort...

Men ibland måste man ju bara ta steget & våga välja & sen liksom stå där med sitt enda lilla ägg i korgen :) för belöning kan ju vara alldeles... alldeles underbar ;)

Men som vanligt finns det ju några saker kring hela den hägringa dejtingvärlden som jag filosoferar lite extra kring... Helgens grubbel som diskuterades friskt, tillsammans med vackra L, & som dessutom va en ganska rolig diskussion faller lite inom kategorin: "varför är det så svårt att säga tack men nej tack?!?"

Jag anser att vi (iaf de killar som jag dejtar) har kommit upp i en ålder som faller inom kategorin vuxna... Vi är ju alla trots allt minst 30 fyllda :) & vi vet ju alla att det är galet svårt det där med klickeriandet... Alltså bör det ju inte vara hjärnkirurgi att lista ut att det inte alltid klickar...

Fasiken jag menar jag har ju massa med sjukt sköna människor kring mig som jag gillar skarpt & vissa till & med älskar djupt... Men steget från det till att jag vill vara pojkvän/flickvän är ju långt :)

Jag har efter alla dejter jag varit på där jag känt att det inte klickat från min sida meddelat person i fråga detta... Helt enkelt för jag tycker att det handlar om respekt... & för att jag inte är ute efter att leka med folks hjärnan... Dock ska ju tilläggas att dessa meddelanden har tagits emot med varierande resultat vilket inbland gjort att jag önskat att jag inte va den typ som jag är... men men, (för att citera en annan som som min mamma sa när jag va liten) ger man sig in i leken, får man leken tåla ;)

Men det har ju hänt (1 eller 2 gånger... ABSOLUT inte fler gånger ;)) att killen inte klicka med mig (jag VET!!! jag är oxå chockad över detta & hade jag inte upplevt det själv så hade jag aldrig trott på det ;P) & då är det faktiskt sällan man får något avslut... Specillt inte när det verkar finnas en heeel uppsjö av karlar där ute som inte kan meddela sig & säga tack, men nej tack... Utan det blir bara tyst!!!! Något som fröken här generellt inte är helt bra på...

Men som med det mesta i mitt liv så väljer jag att tänka så här... Jag gav mig själv iaf en chans till något som skulle kunna bli jäkligt bra... Att det inte gick hela vägen hem, det suger ju så klart röv just då men helt ärligt så oftast har jag ju haft riktigt kul på vägen dit & sen att den snubben inte fatta vad han gick miste om... tja, det kan ju inte jag hjälpa ;P (För er som inte förstår det så JA!!! Det finns extremt mkt ironi i rösten där, en skvätt av försök till att rädda det som räddas kan... men framförallt 100% ärlighet)

I alla fall så är fallet så här... Jag väljer att inte deppa loss... dejting går ju ut på att de ska klicka & gör det inte det så är det ju helt ärligt inte kul för nån... Sen vill jag ju inte ha någon som inte vill ha mig :)

Men trots detta är ju hoppet alltid det sista som överger... Jag menar, det kan ju vara så att han varit med om en olycka som gör det omöjligt för honom att höra av sig till mig... & ja, jag är medveten om hur sjukt det där lät men gissa hur logiskt det har låtit i min hjärna vid flera tillfällen ;)

Iaf... För att säkerställa & inte bränna några broar om nu så är fallet så tänker jag att humor med en viss touch av syra alltid går hem... Det hade det iaf gjort hos mig ;) Så... Säg det med humor...

Här kommer ett äkta autentiskt "har du dumpat mig eller inte" sms som jag skicka för sisådär 1,5 år sen... Alltså inte igår även om jag tänker att man kan läsa detta inlägg & få tanken att jag blev dumpad igår... Det stämmer alltså inte!!! Dumpningen skedde i lördags ;P NEJ!!! Återigen, jag bara lajjar med er...

Iaf åter till sms (som jag själv tycker är askul men risken finns ju att ni numera ändrar åsikt om mig... Fast troligtvis inte, ni känner ju mig):

"Jäkla trist att det är så kass mottagning hos dig... Inte ett enda av alla dina sms har kommit fram till mig... Antar ju att du självklart funderat ut nya vägar att komma i kontakt med mig... Ett tips, vid röksignaler måste man få till en rejäl eld, gärna lite fuktig virke så att det blir mkt & mörk rök, lättare att se då... Kan ju även tänka mig att du försökt nå mig vid etern... Bara så du vet, jag lyssna på P3... Ett annat lite mer "wild and crazy" alternativ är ju skywriting... men man får dock ha med sig i beräkningen att det finns en stor felmarginal med det alternativet, jag jobbar ju trots att inomhus... hm, tricky... enklast är ju helt klart att du ser till i kommer ut från radioskuggan ;)"

Hade jag fått detta hade jag iaf tänkt att det där är en person med stor portion humor ;)

Tjipp :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ja tack!!!

Underbar dag men en underbar vän... Va idag & luncha med finaste L... Vi träffades för 2,5 år sen genom polisens volontärer där vi på en nattvandring fullständigt föll för varann :) hon var jag fast med stort rött burrigt hår ❤

Som alltid när vi ses så är det mycket snack... På både hög & låg nivå... Ni kan ju fråga killen i parken som gick rätt in i muren eftersom han tittade & försökte lyssna på oss... eller varför inte mannen med sina två barn som han snabbt skickade iväg att leka i en sten-skate-park med inget att leka med om man inte har en skate...



eller den tandlösa/hemlösa mannen utan tandrad fram som fullständigt charmade oss med sitt pillimariska smile & sin söta lilla röst :)

En annan gemensam sak vi har är vår kärlek till skor & till välgörenhet... Så när vi hitta denna affär som levererar båda sakerna på samma gång, ja... då går vi igång så att säga :)



De har grymt snygga skor... I alla, & då menar jag ALLA färger & mönster... Stora som små...



& det bästa är att de görs bara i återvunnet material & ägarna till affären äger 2 fabriker i Brasilien så de kan verkligen garantera att det inte finns några barnarbetare... Gynna denna affär mina vänner, det kommer jag göra ❤

Såg denna lilla söta bil på väg hem & det kände att den liksom bara måste finnas med på ett hörn :)



Hittade även detta studentkort på väg hem... Så imorgon ska jag ringa & göra em student väldigt lycklig :)



Måste även visa gårdagens himmel... Magisk ❤



Men nu är det SYTYCD!!! Lycka!!!


- Posted using BlogPress from my iPhone