Komplement till tidigare inlägg...

Tror att jag skall förtydliga mitt tidigare inlägg "Smärtsamt nära mina känslor"... Har förstått att det kan tolkas som att jag mår jättedåligt... Faktum är att det är precis tvärtom...

Tror faktiskt aldrig jag varit så komplett tillfreds med mitt liv som jag är just nu... Ta mig inte fel, absolut saknar jag fortfarande den där stora himlastormande kärleken...

Han som får mig att känns så mkt att det enda jag vill göra är att få sitta tyst bredvid, nära nära, bara för att tanken på att inte få känna hans doft är mig övermäktigt...

Han som får mig till att vilja vakna lite tidigare, bara för att kunna titta på honom när han sover & bara är precis så mkt sig själv som bara han kan vara...

Han som får mig till att vilja lära mig hur han vill ha sitt morgonkaffe, bara för att få se hans leende när han inser att jag lagt det på minnet...

Han som tycker att det inte finns något han hellre gör än pussar på mig & som inte kan få nog av mig, min hjärna eller mitt hjärta...

Bara det, inget annat ;)

Men jag har ett liv som är fullt av kärlek i alla möjliga former som lämnar mig både lycklig & trygg... Vill inte ha en relation som inte är klockren, så tills den kommer så njuter jag för fullt av allt annat som livet ger mig :)

Detta är dock en inställning till livet som jag inte alltid haft men jag har jobbat stenhårt med mig själv & har turen att ha magiska vänner som ALDRIG tröttnat på att spegla mig i alla mina sidor som jag gillat mindre med mig själv... Tills jag, idag, gillar hela mig :)

& det är som om att när jag inte har egna "issues" att noja över (jag menar, jag är ju trots allt fortfarande kvinna & måste ju därför få noja ;)) så är det som att jag är mer mottaglig för andras olycka... Konstigt egentligen eftersom det inte rör mig, men det är väl så att när man själv har ont så har man inte tid att tycka synd om andra...

En kär vän beskrev det bättre än jag själv kan: "Kanske har du hittat en plats i livet nu där du känner dig till 100% bekväm. Och därför känner efter mer. Och därmed faktiskt blivit mer känslosam. Och att du är en så känslosam och öppen och rak person var det som jag "föll för" hos dig. Jag läste ditt blogginlägg och beundrar dig. Jag är glad att det finns människor som du. Som klarar av det jobbet. Jag vet att du är fantastisk på det.
Melissa Horn ja, vad ska jag säga. Jag har lyssnat väldigt mycket på henne. Det går rakt in i märgen på mig. Tar ofta lurarna på kvällen när jag lagt mig. Hon är underbar. Precis som du.
Ha en fin dag kära. Puss och kram"

Ja :) det blev ett lååångt inlägg men hoppas det förtydliga & inte förvärra ;)

Kärlek!!!


- Posted using BlogPress from my iPhone